söndag 15 juni 2008

. 15/6 - 1995 . 13 år idag

Nu är datumet som jag velat undvika så himla länge här!
Idag är de exakt 13 år sedan min älskade Far gick bort.
och de känns som att de var igår vi hissade ner honom i jorden,
de känns som att varje år som går så hissar vi ner honom återigen i jorden.
Jag vet att det är småpatetiskt att sakna honom fortfarande
Inte för att jag tycker att det är patetiskt
men det har min psykolog sagt. så då måste de stämma.
jag var och bokade tid för min tatuering!
Så den 24de kl 16:00 så har jag tid för min hyllning till far!
Och så ska jag och Erling åka till Finland till begravningsplatsen
där vi lämnade den snällaste och härligaste personen i världen,
Ska lägga blommor där som varje år.
Nu ska jag inte skriva så mycke mer utan nu kommer de lite dikter och en speciell text som lästes upp på begravningen för exakt 13år sedan!!
Ps:tänk på att den här första texten är översatt från finska till svenska(Av mig)
Så det kanske inte är så sammanhängande!

. Så fort tystnade hjärtat kärt,
Pappas bortgång är svårt att tro på,
Du lämnade oss ett minne så kärt,
Vi skulle inte gett bort dig än .

. Ja gråter osynliga tårar, Ja låtsas att ja ler .
. Men ensam i skuggorna viskar ja, ja orkar inte mer .

En liten flicka dränkt,
Dränkt i sina egna tårar,
Vet inte om världens har något att
Erbjuda en sån trasig flicka som hon.

En flicka så ensam och tom
Vet inte längre vad hon har kvar att leva för.
Världen som vände henne ryggen redan i tidig ålder.
Flickan kan ej se något ljus i den evigt långa tunneln.
Allt är bara nattSvart.
Kommer flickans sår någonsin att läka?
Och få se ljuset åter?


6 kommentarer:

  1. Gumman, jag lider med dig. Jag vet hur det är att förlora någon som man håller kär. Det skär i hjärtat även om det är 1 timme, 1 dag , 1 vecka osv sen man fick veta det och man stod där med kistan.

    Det kommer alltid skära i hjärtat vissa dagarn, men man mår inte bättre av att gräva ner sig i sorgen. Det viktigaste av allt är att minnas dom fina stunderna och kunna prata om dom med andra.

    Finns här för dig , dag och natt.
    Puss o Kram Din Kossa <3

    SvaraRadera
  2. Jobbigt är det att känna att man inte har den personen som var så viktig i livet. Att inte få dela det goda och onda med personen att inte få ha sin fars tröst och skratt när man velat.
    Vet att det e jobbigt,även fast jag inte förlorat min far på det sättet så har han ändå delvis varit som död för mig och det är tufft!!
    Men vet du att din far är säkert stolt över dig för alla hinder och allt bra du gjort och o det som du inte har gjort bra vet han att du gör bättre nästa gång! Han Finns där någonstans ändå och Är stolt!!

    SvaraRadera
  3. Känner samma som dej, fast jag hade min jobbiga dag den 13 juni. Min pappa skulle då fyllt 63 år men kvar har man bara minnena av han. Jag fick aldrig säga hejdå till min far då han dog på planet på väg hem till Sverige. Det var nog den västa dagen i mitt liv 21 december 2006. Eller rättare sagt den 18 December 2006 när min bror ringde från Thailand och sa att pappa låg sjuk på hindus sjukhus. Och ingen viste om han skulle klara resan hem till Eskilstuna för att få komma under vård. Sen fick vi veta att planet lyfte den 21/12-07 och att dom skulle vara på Arlanda kl 12 på dagen men inget hörde vi. Så man försökte få dagen att gå genom att åka och julhandla hem mat. När jag kom hem var jag så slut at jag la mej på soffan för att vila sen hörde jag telefonen jag ville svara men min kropp sa nej men tillslut fick jag tag i telefonen och då hör jag bara min mamma som gråter och jag skrek bara rätt ut att nej nej jag vill inte, jo sa mamma pappa dog på planet 3 timmar efter att vi landa och kroppen är kvar i Ukraina. Det tog 3 veckor till innan min pappa fick komma hem och få en värdig begravning. Tror aldrig jag kommer sluta sörja min pappa och jag kommer aldrig glömma min mammas röst. Det spelar nog inge roll hur många år som går man glömer aldrig den som födde en till världen. Den som fick en att leva,lära sig gå stå och allt. Nej den glömmer man aldrig. Och även hur man försöker gå vidare så finns det dagar i livet man bara inte vill ska komma för man vill inte gråta. Man vill orka leva men det går inte ibland så är det bara.
    Förstår dej hur du mår och känner livet är iinte lätt.och heller inte rättvist

    SvaraRadera
  4. Men man känner alla olika starkt och att säga att man vet hur du känner !Det kan ingen, men det man kan säga säkert e att finnas där för varann som stöd och att man kan känna empati för någon och det gör jag för dig, du va inte gammal när han dog och det e väl jobbigt bara det. Hoppas du blir en glad kikka snart. får sjunga lite brukar iaf göra någon % skillnad mot det bättre. För du sjunger underbart!!

    SvaraRadera
  5. Stackars min älskade dotter, du vet att jag lider med dig... skulle vilja ta all din smärta om jag bara kunde göra det. Det finns inga ord för det jag känner, men det kanske du vet, ändå?

    SvaraRadera
  6. Måste få tacka för alla underbara kommentarer och värmande ord.. kan juh säga att få läsa dom och gråta en skvätt gjorde min dag mycke lättare.. även om det var jobbigt och är fortfarande det.. men ja överlevde gårdagen :)

    SvaraRadera